Spegel, kritik, konst och reifikation.
Av och till blir vänstermänniskor kallade för konspirationsteoretiker pga. att högern uppfattar kapitalets och imperialismens funktion som medvetna kabaler av konspirerande nätverk. I högern kan man inte riktigt förstå människor som omedvetna, dvs. ideologiska, om sina egna motiv eller de intressen som styr dem. Av och till har traditionen med den medvetna, autonome agenten som människan är brutits av borgerliga tankeskolor som t.ex. psykoanalysen eller behaviorismen, men i stort spökar fortfarande idén om människan som ren, köns och klassfri och rationell - en tanke som i mångt och mycket hänger ihopa med uppfattningen om marknaden och dess agenter.
Det finns en del konspirationsteorier i vänstern, en del okay, och en massa av dem dåliga. De är snarare ett tecken på ideologisk förvirring än någonting essentiellt för marxismen eller liknande. För att överhuvudtaget förstå den vetenskapliga socialismen som vissa kallade den måste man förstå uppfattningar om ideologi. Klassekampen skriver bra om Harry Potter och internationell politik. Artikeln har vissa brister, men läser man den som en artikel om ideologiproduktion blir den belysande. Borgarskapets självuppfattning som klass är en grundläggande stöttesten (jag aktar mig för att säga 'kategori') för hela deras ideologiproduktion. I konsten lyfts föreställningar upp till ytan och speglar på ett indirekt sätt hur de förstår sig själva.
Amerikansk film, späckad med starka hjältar, kvinnor som faller för dem och ondingar som det är fullt rättfärdigat att döda i mängder är en del av detta. Igenom produktionen lärs resten av samhället ut hur de bör agera och tänka. Kanske kommer vi senare förstå hur talande det är för vår tid och imperialismen med idén om goda och onda människor, essentiellt genomsyrade utav det ena eller det andra. Hur skulle en borgare förstå och överleva som person med sin samhällsställning om han inte rättfärdigade sig själv och sin klass på något sätt, och i dagar av krig, hur lätt är det inte att hävda att man själv är god och de andra förtjänar vad man ger dem? Värt att poängtera så här i slutet är självklart också den långa tradition av ondska-godhet, ljus-mörker och kunskap-okunskap som finns i västerlandet, ingen ideologi existerar i ett vakuum.
Det finns en del konspirationsteorier i vänstern, en del okay, och en massa av dem dåliga. De är snarare ett tecken på ideologisk förvirring än någonting essentiellt för marxismen eller liknande. För att överhuvudtaget förstå den vetenskapliga socialismen som vissa kallade den måste man förstå uppfattningar om ideologi. Klassekampen skriver bra om Harry Potter och internationell politik. Artikeln har vissa brister, men läser man den som en artikel om ideologiproduktion blir den belysande. Borgarskapets självuppfattning som klass är en grundläggande stöttesten (jag aktar mig för att säga 'kategori') för hela deras ideologiproduktion. I konsten lyfts föreställningar upp till ytan och speglar på ett indirekt sätt hur de förstår sig själva.
Amerikansk film, späckad med starka hjältar, kvinnor som faller för dem och ondingar som det är fullt rättfärdigat att döda i mängder är en del av detta. Igenom produktionen lärs resten av samhället ut hur de bör agera och tänka. Kanske kommer vi senare förstå hur talande det är för vår tid och imperialismen med idén om goda och onda människor, essentiellt genomsyrade utav det ena eller det andra. Hur skulle en borgare förstå och överleva som person med sin samhällsställning om han inte rättfärdigade sig själv och sin klass på något sätt, och i dagar av krig, hur lätt är det inte att hävda att man själv är god och de andra förtjänar vad man ger dem? Värt att poängtera så här i slutet är självklart också den långa tradition av ondska-godhet, ljus-mörker och kunskap-okunskap som finns i västerlandet, ingen ideologi existerar i ett vakuum.
Labels: Ideologi, kritik, reifikation.
3 Comments:
konst var då?
Inte ett ord om konst...
Bara en massa dravel om ideologisk produktion... sömnpiller...
Om du menar länken till Harry potter så kan jag knappast kallad det för konst kommentar från din sida... orkade inte läsa skiten från början till slut.
Men det är väldigt svårt att skriva bra barnböcker utan en konflikt som för personen frammåt och lär denne något om sig själv. det är grundläggande dramaturgi, böcker utan konflikt blir oerhört tråkiga. Dessutom får barnen inte själva välja om de är på den "goda" eller den "onda" sidan. Det är uppbyggt med fyra olika "hus" som representerar fyra olika arketypiska människor och en hatt skådar in i det undermedvetna hos barnen för att se var de platsar bäst för att på bästa sätt utvecklas.
"Gryffindor values courage, chivalry and boldness"
"Hufflepuff ...valuing hard work, patience, friendship and fair play"
"Ravenclaw values intelligence, knowledge and wit"
"Slytherin house values ambition, cunning and resourcefulness"
vilket då på något sätt skulle jämställas med de onda? Knappast, dock finns det många starka egon där. Ondska kan som bekant ta många former och finns genomgående i alla.
Den absolut goda människan finns inte precis som den absolut onda människan inte finns.
De är dessutom Brittiska inte amerikanska böcker. Och filmerna har visserligen finnansiell uppbackning från Bla Warner Brothers Pictures, men majoriteten av företag är brittiska i produktionen. Bla BBC är involverat på ett litet hörn.
Det är bättre än en genomgående amerikansk produktion. men inte mycket med tanke på GB's ledning just nu.
Men det har knappast något med ditt inlägg att göra.. jag ser fortfarande inte att duhar sagt något av kulturpolitik vikt eller ens närmat dig kultur politik i det inlägget....
Men jag ser fram emot ett riktigt långt och maffigt inlägg om kultur och demokratiseringen av tillgängligheten av kultur.
BTW har du lust att dra ner till Malmö och se Sara Szh utställning på Malmö konsthall? Den är grymt bra en av de bättre utställningarna jag sett i Sverige.
Problemet med att föra in Harry Potter här är att det i böckerna existerar två ganska olika former av ondska. Den tydligaste är ju den som representeras av Voldemort som i böckerna är rakt igenom ond. Sen kommer Slytherins som i egenskap av att tillhöra överklassen får representera en ondska i form av ett hat mot de man uppfattar som svaga eller avvikande. Här finns kopplingar till hur till exempel överklassen i imperialistiska stater formas utifrån sin position i världskapitalismen.
Det är också böckernas styrka. Barn som läser den lär sig att hata överklassen. Däri ligger Harry Potters progressiva potential.
"Den absolut goda människan finns inte precis som den absolut onda människan inte finns."
Men du menar att det finns ondska och godhet? Hur definierar du i så fall dessa kategorier?
Linus: Jo, du har säkert mer koll på det än vad jag har. Artikelförfattaren går ibland längre än vad jag skulle vilja. Dock så vidmakthåller jag att vår kulturella produktion i mångt och mycket är baserade på ett reifierat borgerligt medvetande och producerar ideologi i linje med underliggande ideologiska föreställningar.
Jo, det menar jag nog. På något sätt. Jag är inte total subjektivist på moralens område. Nu längre vet jag inte riktigt vad jag är. Jag tror att moralisk skepticism OCKSÅ är en produktion av borgerligt tänkande där individen ses som en atomistisk enhet, fri från alla sammanhang.
Post a Comment
<< Home