Borgerlig ideologi i ekonomi och överbyggnad.

Linus skriver på ett träffande sätt om någonting som jag läste om igår. Väl värt att titta på.

Ekonomer i dagens samhälle försöker sluta vara samhällsvetare och börja vara naturvetare. Igenom en mängd faktorer som man matar in i olika diagram försöker man få fram en adekvat bild av verkligheten, nästan helt skiljd från all empiri. Man lutar sig i grunden på de mest imbicilla ideologiska föreställningar: människans atomism, renad från kön, kultur, klass och allt annat som skulle kunna störa de fina uträkningarna. Ibland slänger man in en liten dos efterbliven utilitarism när man säger att människor får det de vill ha på marknaden och att det föreligger någonting moraliskt hos kapitalismen igenom preferenstillfredsställelse.

Nog föreligger det något moraliskt, men det är knappast någonting gott i någon meningsfull betydelse av termen. Att en vetenskap till den mildra grad kan degenerera är oerhört. Visst finns det hoppfulla nya rörelser, även borgerliga sådana, men de är marginaliserade och relativt få.

För att lägga till det historiska perspektiv som ekonomer (eller ekonomins ideologer: analytiska filosofer) klarar av så måste det sägas att de grundantaganden som spökar i borgerlig-liberal ideologi, och igenom den till den neoklassiska skolan och vidare var revolutionerande paroller en gång i tiden. Det är ingenting någon marxist kan eller bör förneka. Bentham och Mill, även räknat deras hyckleri och falskhet, skapade ett uttrymme igenom utilitarismen för att slita ner den gamla världen och den gamla adelsklassen. Borta var värden i det statiska samhället, i kyrkan och i dogmatism. Nu kunde man äntligen göra politik och kultur efter vad som gjorde varje människa lycklig.

Precis på samma sätt är det med individen som en frisvävande atom. Det var också en ideologisk komponent hos borgarklassen som hade kraft nog att spränga medeltidens bojor. Alla de gamla reglerna slutade gälla om de inte höll för förnuftet. Frihet, jämlikhet, broderskap, som ni kanske minns. Givetvis var det frihet, jämlikhet och broderskap för borgerliga män - men det gav oss uttrymme för att fortsätta kampen. En man, en röst, allmän rösträtt och kvinnors rösträtt. Utvidgandet av demokratin skedde igenom bräschen som den borgerliga ideologin öppnade för världen. Det var oerhörda saker på sin tid, och om man läser de stora ideologerna så känner man även historiens vingslag och kraften i den uppåtstigande borgerligheten.

Men, för att komma till poängen, det var länge sedan. Det är helt okay att tycka att individen är viktig, det tycker jag också, men att bygga vetenskaper eller ideologier (i en mer 'mainstream' tolkning av ordet) på dem är vansinnigt och nästan kriminellt efterblivet. Sociologiska, psykologiska, historiska, etc. studier ger oss alla en annan bild av människan och hennes interaktion med sociala storheter och andra grupper än den som förmedlas av några reaktionära propagandister.

Nej, sanningen ska göra oss fria som det heter. Marknaden är ett komplex av kollektiva mänskliga handlingar igenomsyrat av maktaspekter. Den är inte evig, och den är inte oföränderlig. Dess gränser, objekt och agenter kan ta sig helt olika form. Industri och ekonomi är vad man gör med det: om vi inte vill att direktörer ska ha löner som är 20, 30 eller 100 gånger mer än en vanlig knegare så är det någonting vi kan ändra på. Syftet med rapporter som säger någonting annat är att föra den ekonomiska sektorn längre och längre bort från demokratisk kontroll och insyn.