Högskolan och överklassen

Jag var och lyssnade på en diskussion på något partimöte igår om universiteten och så vidare. Det var intressant i allmänhet, men en sak undgick nog debatten. Faktumet att högskolor inte är till för att folk ska lära sig. Det är plågsamt uppenbart när man går ut på nationspubbar, när man pratar med många studenter, när man läser plågsamt dåliga artiklar i universitetstidningar.

Jag menar alltså inte att det man lär sig på universiteten inte är viktigt eller att det är irrelevant. Utan snarare att det finns två skäl till varför högskolor finns: 1) att utbilda arbetskraft och 2) att konstitutera en överklass. Den klassiska utbildningen - min utbildning f.ö. - har fasats ur, den är inte längre intressant som en social kod för överklassen. Innan kunde man alltid namedroppa lite greker, prata lite latin och få pöbeln att känna sig korkad (och därmed sig själv smart och speciell). Idag används istället andra termer, koder och nätverk för att se till att framtidens makthavare alla kan relatera till varandra.

Det är faktiskt det mest vidriga med högskolan. Kapitalism är ju, som vi alla vet, inte bara ett ineffektivt system utan även ett begåvat med en överklass som i strikt mening inte åstadkommer någonting (förutom ev. krig, våld, propaganda, etc.). Och man ser dagligen karriärister som inte överhuvudtaget är intresserade av att studera eller lära sig och som mest presterar tragiska, upprapade resultat i tentor och uppsatser. Att befria dessa människor från vad de uppenbarligen inte har någon fallenhet för är kanske inte socialisters främsta intresse - men det är på något sätt en välgörenhet som kommer av sig självt.

(Jag tänkte posta en länk till den serie som jag skrev om universitetens klasskaraktär, men eftersom blogspot är ett sådant meckigt program verkar det svårt. Någon som vet hur man gör för att få fram en specifik adress till en post?)