Teori på olika sätt.
Av och till så möter man lite konstiga inställningar till teorin. Mellan exempelvis både de som bara studerar Marx och aldrig gör någonting av det, och av de som aldrig gör det. Konkret kan man ju bara hålla med om det Lars Werner skrev i V:s interntidning för ett tag sedan. Det största problemet med partiet idag är att inget systematiskt studiearbete bedrivs. Samma problem föreligger på sätt och vis i ungdomsförbundet och studentförbundet också. I Ung Vänster så har man en tidvis förenklad analys, och i VSF så har man en bristfällig organisatorisk teori och praktik.
Studier är livsviktiga, för att överallt så möts vi av borgerlig ideologi. I ett samhälle där kapitalismen approprierar mer och mer av vårt livsutrymme, ända ut till informationen som svävar i etern mellan våra datorer, dränks vi av borgerlig ideologi. Den tenderar att yttra sig i vänstern i såväl som allmän snällhet eller punkig "skit i allt" ideologi. Inom vår del av rörelsen är väl legalismen det värsta och förkärleken för statliga lösningar det värsta. Man kan nästan se hur folk naturligt graviterar mot reformism igenom olika fördomar och med ankaret av borgerlig ideologi som drar ner dem.
Ofta kan man läsa på propagandabloggar om orättvisa, osolidariska system och så vidare. Det är ju all well and good. Och det är givetvis nödvändigt och bra att skriva så också. Men ofta tror jag att vi tar våra paroller för vår teori. Rättvisa, solidaritet, frihet, etc. är rätt meningslösa begrepp. Så länge vi opererar inom dem så kommer vi fortsätta vara sossar som bäst. Jag menar förstås inte att vi ska skriva insändare med namn som 'profitkvotens fallande tendens inom ett postvälfärdssamhälle'. Däremot så måste vi inleda ett bättre studiearbete, både av klassiker och av moderna teoretiker. Och sedan omvandla den till handling, annars är det totalt meningslöst. Men även texter eller andra tidsdokument som inte känns direkt betydelsefulla är viktiga. Detta för att bryta reifikationen som konstant sätter in, förstelnandet av vårt tillstånd. Om vi lär oss om äldre tider och teorier blir det lättare för oss att inse att allt inte är givet och att förändringar är möjliga.
Och detta måste göras kollektivt. Både för att det är pedagogiskt, och för att vi måste vara på samma nivå. Kanske kan fler projekt lik det här startas, jag är alltför medveten om hur mycket som saknas i den här bloggen. Frågan är om man kan starta ett interaktivt teoretiskt centrum online på något sätt? Tills vidare får vi dock se till att bygga starkare rörelser och studera mer och bättre.
Studier är livsviktiga, för att överallt så möts vi av borgerlig ideologi. I ett samhälle där kapitalismen approprierar mer och mer av vårt livsutrymme, ända ut till informationen som svävar i etern mellan våra datorer, dränks vi av borgerlig ideologi. Den tenderar att yttra sig i vänstern i såväl som allmän snällhet eller punkig "skit i allt" ideologi. Inom vår del av rörelsen är väl legalismen det värsta och förkärleken för statliga lösningar det värsta. Man kan nästan se hur folk naturligt graviterar mot reformism igenom olika fördomar och med ankaret av borgerlig ideologi som drar ner dem.
Ofta kan man läsa på propagandabloggar om orättvisa, osolidariska system och så vidare. Det är ju all well and good. Och det är givetvis nödvändigt och bra att skriva så också. Men ofta tror jag att vi tar våra paroller för vår teori. Rättvisa, solidaritet, frihet, etc. är rätt meningslösa begrepp. Så länge vi opererar inom dem så kommer vi fortsätta vara sossar som bäst. Jag menar förstås inte att vi ska skriva insändare med namn som 'profitkvotens fallande tendens inom ett postvälfärdssamhälle'. Däremot så måste vi inleda ett bättre studiearbete, både av klassiker och av moderna teoretiker. Och sedan omvandla den till handling, annars är det totalt meningslöst. Men även texter eller andra tidsdokument som inte känns direkt betydelsefulla är viktiga. Detta för att bryta reifikationen som konstant sätter in, förstelnandet av vårt tillstånd. Om vi lär oss om äldre tider och teorier blir det lättare för oss att inse att allt inte är givet och att förändringar är möjliga.
Och detta måste göras kollektivt. Både för att det är pedagogiskt, och för att vi måste vara på samma nivå. Kanske kan fler projekt lik det här startas, jag är alltför medveten om hur mycket som saknas i den här bloggen. Frågan är om man kan starta ett interaktivt teoretiskt centrum online på något sätt? Tills vidare får vi dock se till att bygga starkare rörelser och studera mer och bättre.
Labels: ideologikritik, teori
