Cirkeln sluts.

Säkerhetspolisen, som säkert får både dig och mig att känna sig mer säker, vill i praktiken förbjuda "olovlig kårverksamhet" och spionera på syndikalisterna i SUF och SAC. Det här är ganska otroligt. För vad är det som det här betyder? Det betyder INTE att de där jobbiga anarkisterna som bara förstör kommer få det lite hett om öronen som de förtjänar. Det betyder att man förbjuder en viss organisationstyp med samhällsomstörtande mål och praktiker. På ren svenska: det är ett anfall mot alla dissidenter.

I vår heliga och perfekta västerländska lagstiftning ingår det ju som en grundprincip att man är oskyldig till motsatsen bevisats och att man får organisera sig fritt och hemligt. Att a priori förbjuda revolutionära organisationer, och förfölja andra, luktar Sverige under andra världskriget när SKP var nära på att förbjudas.

Som vi vet så kommer man först mot de mest radikala, vad man än tycker om dem (eller ja, själva poängen är ju att man INTE gillar dem och därför inte solidariserar sig med dem när de blir angripna) och arbetar sig sedan inåt. Första AFA, sedan SAC, sedan V. Givetvis skäms jag lite över att mina egna organisationer inte är på listan över de som borde förbjudas, men tack och lov vet vi ju att polismakter kan det där med egenmäktigt förfarande och säkerligen buggar loss. Och inte då till Ung Vänsters pinsamma dansbandsalster.

Men vad i helvete? Om SAC och papperslösa.

Fackorganisering osolidariskt? Är det inte det som DN brukar skriva? Varför skriver då Lisa Rasmusson det i förra veckans Flamman? Jag har väntat med att svara tills SAC själva svarade. Det enda tradiga är att Ung Vänsters ledning av något totalidiotiskt skäl anfallit SAC också. Är det här på grund utav att man tror på den gamla idiotidén att om man anfaller vänstern, då kommer man verka mer rakryggad och moraliskt korrekt? Tror man på det, då är man helt fel ute. Högern hatar oss. Det enda de tycker om med oss är när vi bråkar internt. Frågan är vad det här egentligen handlar om. Hur kan man skita i de papperslösa? Handlar det här bara om det gamla vanliga sekteristiska syndikalisthatet? Eller är det ett försök att flytta oss högerut i allmänhet igenom att anknyta till LO:s sämsta idéer? För det här låter otäckt likt den största idioten i svensk arbetarrörelse (förlåt, efter Nuder) Erland Olaussons konstanta quislinguttalanden.